Efterfest i köket

Dock inte i Jantes kök.
Det var något som var annorlunda med stämningen i detta landet. Först kunde jag inte sätta fingret på vad det var. Sen slog det mig bara och det var så uppenbart. Jante bor inte här!
De jobbar liksom inte med Jantelagen här. Om man är ett förträffligt exemplar människa så talar man om det. Jag fick min teori bekräftad när jag var på "Spouses-meeting" förra veckan. Jag behöver aldrig undra om en amerikansk militärfru jobbar som volontär, är en stark moder, en god förebild och undervisar sina barn i hemmet. Om vi hamnar i samtal så kommer hon ha talat om det för mig långt innan min veka plastgaffel hunnit spetsa körsbärstomaten som åker runt, runt, på min cocktail-tallrik. Jag kommer också att få veta vilken grad hennes man har, vad han har uppnått och vad som väntar bli nästa steg i hans karriär.
Låter det gräsligt?
Det är det faktiskt inte, än så länge tycker jag bara att det är uppfriskande!

Men vad har Jantelagen med efterfest i köket att göra?
Jo. Det som kommer härnäst i detta inlägget skulle man kunna tycka är lite skrytigt.
Jag ville bara berätta att vi var på grillfest igår. När vi kom hem vid midnatt gick Pär och la sig. Själv knöt jag på mig förklädet och hade en egen liten efterfest i köket med min surdeg. I morse var den färdigjäst och lagom till att vi behövde tröstäta efter hockeyn var det gräddat och klart.
Det var bara det jag ville berätta. ;)

Selfie på mig, degen..

..och den rykande varma förträffligheten.

Min sambo tyckte dock att bildtexten till första bilden skulle vara: "Jag har en massa deg!"
(Helt uppenbart en lögn, vi var ju i Vegas förra helgen, älskling.)

Ha en bra måndag!