Utan bil i staterna är man ganska körd faktiskt. Punkt. Såtillvida att man inte bor i en gedigen storstad som New York, Chicago, Atlanta eller liknande. Det är iaf vad jag kan tänka mig. Bor man som vi i Columbus eller på Fort Benning gör man bäst i skaffa sig minst ett fordon om man är två annars kommer man i princip ingenstans. Även om vi bor på basen är det ca 7km till skolan där jag går och det blir lite drygt att cykla varje morgon (har hittills inte provat en enda gång, kanske kommer). Räkna dessutom in att närmsta mataffär ligger 5km åt andra hållet så blir det svårjobbat utan fordon, ännu hellre om man då bor i Columbus och får ta motorvägen hit, ytterligare 15-30 min färdväg varje morgon och kväll. Hittills har vi klarat oss bra med en bil och det ska nog funka fint nu när jag börjar skolan med. Vi får hitta nån slags bra lösning kanske med att Ann får skjutsa mig, likt ett fotbollsbarn, till och från skolan.
Under ledigheten har vi åkt ganska mycket bil, både till och från samt i Florida men även i och omkring Columbus och tor Atlanta. Känns ganska skönt att bensinen kostar knappt en dollar litern (ca 6,50kr) då samtidigt som Jeepen drar över litern vid landsvägskörning. Stadskörning ska vi inte tala om... Vägsystemet är i alla fall sjukt väl utvecklat med motorvägar (freeways) överallt, både de sk Interstates och State Roads är oftast utbyggda som detta. Har nog knappt kört på någon riktigt småväg än.
Den stora skillnaden mot hemma, och i typ Tyskland - Autobahn är såklart förebilden för Inerstate-systemet, är att själva åkandet och vilken fil man använder mer eller mindre liknar anarki för en regel-fetischist som mig själv. Som svensk finner jag det självklart att man åker längst till höger om man åker långsamt och längst vänster om man åker snabbare. Inte fallet i USA vad vi hittills upplevt. Generellt ligger man i den fil man ligger och man kör i den hastighet man vill, är speedlimit 65mph (104km/h) kan man alltså, tydligen, ligga i 60mph i vänstraste filen av kanske tre tillgängliga. i värstafallet beslutar sig alla bilister för att ligga i var sin fil och hålla mer eller mindre exakt samma hastighet vilket såklart får till följd att om man kommer bakifrån och kär liiite snabbare så möts man av en mur av bilar som man inte kommer förbi.
Jag tror mig här ha identifierat behovet av det stora antalet filer på motorvägarna (minst två, oftast tre och i städer typ 5-7 filer). Eftersom körandet är så oorganiserat kopplat till hastighet och filval så behövs alla filer för att få trafiken att flyta. Visst finns det jävligt många bilar i det här landet, absolut, men kanske hade man kunnat stryka en fil om man organiserat sig mer?
Det bör också sägas att jag och Ann har två helt olika reflektioner avseende samma fenomen. Medan jag tycker det känns frustrerande och oorganiserat upplevde Ann under vår färd hem från Florida att hon verkligen kändes en känsla av att leva i "The land of the free" eftersom ingen bryr sig om vilken hastighet du har i vilken fil. Jag får köra var jag vill i den hastighet jag vill! Kanske har hon mer rätt...
