Sista avsnittet på kursen genomfördes under totalt tre veckors tid. Först Training Management under två veckor och därefter den avslutande veckan med Electives - studentvalda föreläsningar - samt även en del luft i programmet i syfte att facilitera utprocessningen.
Redan från första början har vi på kursen från en del högre och äldre officerare fått höra att Training Management, dvs planering och genomförande (på chefsnivå) av utbildning/träning, är en kunskap som fallit bort hos de yngre officerarna. Detta av naturliga orsaker då i princip alla förband varit på en ett till ett ratio de sista 10 åren eller så. Ett års insats, ett års träning och förberedelse för nästa deployering och därefter fortsätter det. Träningen har antingen dikterats helt från högre ort i mer eller mindre detaljerade program alternativt så har man höftat på lägre nivå och tränat det som man av erfarenhet vetat att man behövt i Irak och Afghanistan. Patrullering, åtgärder vid eldöverfall, genomsök etc. När nu även US Army's fokus mer skiftar tillbaka till konventionell krigföring och krigen i Irak och Afghanistan är slut (eller hur blir det i Irak i framtiden??) så behöver träningen styras upp mer.
I stort kan man väl säga att planering av träningen konceptuellt inte skiljer sig så mycket från vårt eget sätt att planera. Högre chef, bataljonchef, ger målsättningar, kompanichef bryter ner till egna målsättningar för kompaniet/plutonerna och man genomför planmöten, uppföljning och utvärdering. Vid behov genomför man återtag. Så långt inga konstigheter.
Det som däremot skiljer, och skiljer MYCKET, är att ALLT är uppstyrt i reglementen och andra föreskrifter. Tidsförhållanden, vilka målsättningar en chef kan ge (sk Mission Essential Tasks som sammanfattas i en List - METL), exakt hur ett planmöte skall genomföras med mera, med mera. En apa skulle troligtvis kunna planera ett kompanis träningsplan under förutsättning att givne apa innehaft ECDL. Jag tycker själv detta är tämligen konsekvent för allt vi läst och lärt oss här. Det finns minnesramsor, förhållningssätt och instruktioner för tamejfan allt, oftast på fler än en plats och ibland motsägande varandra. Vet man inte vad man skall göra eller hur man skall agera så är det bara att hitta rätt litteratur.
Hur långt får mitt hår vara? Hur lång tid tar det att gräva ett ståvärn? Hur genomför jag ett bdömmande på kompaninivå? Vilka kurser behöver jag ha genomfört och vilka tjänster behöver jag ha innehaft för att bli befodrad?
Detta innebär såklart både för- och nackdelar. Uppenbara fördelar är att man oftast kan hitta riktlinjer om man är osäker på hur man skall förfara. Uppenbara nackdelar är att det är innihelvete med litteratur att läsa och att alla detaljer, i mitt tycke, knappast uppmuntrar initiativ och eget tänkande. Dock skall det sägas att huvuddelen av mina kursare inte genomfört träning och planering exakt enligt vad boka har sagt. Verkligheten är ju alltid en annan. En annan bra sak som man absolut inte får glömma bort är att vi faktiskt har fått utbildning i hur man planerar träning. Något jag aldrig fått tidigare, det har varit att ta efter och förbättra de rutiner vi haft på eget kompani. Någon som fått utbildning?
Åter till training management och andra reflektioner då.
Generellt så ligger ansvarsförhållanden, för träning och annat, på en något högre nivå än jämfört med FM. kompaniet är den mer eller mindre den lägsta enhet där träning planeras. Genomförandet kan rotera runt på plutonerna men jag har uppfattat att plutonstiden är ganska sparsam. Kompanichefen ansvarar och genomför träningen, dock självklart med NCO:er som hjälp. Officerare administrerar bara träning. Aldrig att de genomför den som lärare!
Likadant upplever jag att bataljonerna här har ett mer begränsat ansvar än vad vi själva (självpåtaget?) i praktiken har för administration och planering av träning och annan verksamhet, mycket beroende på att det här finns både brigad- och dvisionsnivåer. Men jag tror även att det beror på plutoncheferna. De tillträder mer eller mindre som en ingångsbefattning, förvisso med en bra utbildning i ryggen, men utan så mycket erfarenhet. De föutsätts i första hand vara ledare och guida sin pluton framåt, dock kanske inte fullt ut ha allt ansvar för utbildningen. Således avlastas detta av kompanichefen som i sin tur avlastas från bataljonsnivån. Rent ansvarsmässigt skulle jag drista mig till att våra plutonchefer i dagsläget ansvarsmässigt ligger mellan en amerikansk plutonchef och kompanichef. En kompanichef kanske mellan kompani och bataljon i US Army. Frågan är: Hur vill vi ha det i framtiden? Och vilka förutsättningar behöver vi ge våra yngre officerare innan de beträder rollen som plutonchef?
Det finns så många parametrar här så jag tänker inte ge mig in i det för mycket men jag tror dock att ett större ansvar på en lägre nivå främjar uppdragstaktik. Dock måste man isåfall ge rätt förutsättningar för den nivåns chefer, "Set the guys up for succes, not failure".
En annan skillnad på planeringen är att horisonten är något närmre rent doktrinärt för chefer här. Där vi jobbar på en 6-12 månaders plan på kompaninivå strävar man här att planera ca tre månader ut. Det finns såklart en plan längre ut med men horisonten planeras sällan längre. I tilläg skall sägas att man sedan inom dessa tre månader bryter ner tärningen i detalj (och då menar jag detalj) i perioder om 4-8 veckor, motsvarande våra RAMA-perioder och de perioder vi planerar på våra planmöten på kompaninivå. En av anledningarna till att man kan ha en såpass kort planeringshorisont är att ammunition och resurser inte låses fast för lång tid framöver. Här är alltså flexibiliteten större. Jag hade görna haft det så på ett sätt.
Nog med text. Fråga mig när jag kommer hem om ni vill veta mer.
I veckan hade vi stundetvalda lektioner. Fem föreläsningar skulle vi gå på. Pga sent inplanerade möten fick jag mig till livs två och en halv. Family Readiness Group, tråkigt, samt rn föreläsning och att ta befäl över ett kompani. En av de bättre föreläsningarna på kursen. Inte mycket nytt kanske, men väl inspirerande och passande för mig personligen.
Den sista lektionen jag såg fram emot, Air Assault, lyckades jag medverka på i 15 min innan jag fick dra iväg för att avveckla huset. Tyvärr. Hade kanske kunnat lära K3 ett och annat annars... ;)
Imorgon ser jag fram emot examen och sedan blir det semester. Jag hoppas det blir ett sista, någorlunda smmanfattande inlägg om kursen. Om det blir på semestern eller när jag kommit hem återstår att se. Håll till godo så länge!
